Va?! Del 2.

Vår finansminister har i två olika sammanhang sagt två varandra motsägande saker som inte skapat den upprördhet yttrandena förtjänar.

Scen 1

För att se det i sitt sammanhang låt oss föreställa oss, litet karikerat, i vilken miljö vi ska se de båda utsagorna. För del 1 kan vi tänka oss en fest i ,säg, Saltsjöbaden. De som ordnar festen får skattesubventioner för att ha en bartender i tjänst under festen. Anders Borg har sagt att han inte kan se något fel om någon vill använda RUT-avdraget på det viset.

Finansminister Anders Borg (M) stödjer den skattebefriade drinkblandningen.

– Tanken är att det ska få fler människor i arbete och till och med underlätta att få ihop livspusslet, säger finansminister Anders Borg i SVT:s Rapport.

Har i ett tidigare blogginlägg kallat detta för ett ”politiskt självmål”. Så fel jag hade! Karln sitter ju kvar. För att göra scenen ännu mer levande kan vi tänka oss att medan de vuxna festar loss får värdparets tonårsbarn läxhjälp med RUT-avdrag en trappa upp.

Scen 2

För att göra vår finansministers yttrande mer levande förflyttar vi oss nu till Norrlands inland. En arbetslös ungkarl som fått sjukpension (för ryggbesvär) ägnar dagarna åt att köra scooter och åt jakt. Han har också alkoholproblem. Han tillhör alltså ”de bidragsberoende”, de som ”tvingats ut i utanförskap”. Det måste ha varit något sådant scenario Anders Borg tänkte på när han yttrade

– Det är bättre att arbeta än att supa, säger finansminister Anders Borg.

För att åtgärda problemet med dålig rehabilitering ska man förstås försämra villkoren för alla sjukpensionärer, även de som inte kan rehabiliteras.Kan tyckas en aning grymt kanske men ändamålet helgar medlen.

Slutsats

Frågan till Anders Borg är då: vem har rätt att supa med statsbidrag  och vem har det inte? Och frågan till dig kära läsare återstår. Det är visserligen någon tid sedan vår finansminister fällde dessa båda självmotsägande yttranden. Vilken människosyn har vår politiker? Blev reaktionerna och upprördheten i proportion därtill? Varför låter vi en sådan politiker sitta kvar och åtnjuta högt förtroende?

images

Va?!!

Ibland säger offentliga personer horribla saker. Och ingen ( eller väldigt få) reagerar. Det kan vara nyttigt att fundera över orsaken till den uteblivna reaktionen. Några exempel:

John Kerry
I senatsförhören om situationen i Syrien sa han att om USA inte reagerade militärt skulle vi riskera att få se bilder på döda vuxna och barn igen. Men tillade han. Det var värre än så! USA: s trovärdighet skulle få sig en törn! USA:s rykte i världen var alltså det viktigaste. För Kerry och tydligen för alla som hörde på utan att reagera.

Alliansregeringen
Fredrik Reinfeldt upprepar ständigt argumentet att ”politiker” inte ska inbilla sig att de har rätt att förfoga över och handskas med skattemedel ”som om pengarna vore deras”. Pengar och tillgångar skapas ju av entreprenörer i civilsamhället och politikerna luras och får oss att tro något annat. Hägglund och Björklund spär på:”inte ska väl vi politiker bestämma”. Det ska du göra. Tänk efter. Enligt grundlagen har vi = folket = de valda politikerna rätten att beskatta oss själva och förfoga över skattemedlen och i en demokrati faktiskt bestämma! Hela alliansens argumentation blir begriplig bara som en argumentation mot demokrati (i betydelsen folkstyre)! Jämför den nyliberala amerikanske Harvardfilosofen Nozicks resonemang om demokrati (folkstyre) som en form av slaveri! En extremt individualistisk nyliberal åsikt som vår regering argumenterar för! Mot ett demokratiskt samhälle. Och återigen! Ingen reagerar! Som sagt! Varför! Mitt förslag: man tror inte sina öron! Dom menar väl inte på fullt allvar det dom säger! Det där med ”att få bestämma alldeles själv” låter ju för övrigt bra. Och förresten: politikerna upplever vi inte representera oss längre. Och det är precis till den åsikten alliansens antidemokratiska propaganda ville få oss. Allt verkar det hämtat från det stora landet i väster och deras tokhögers hets mot ”Washington”.

Reinfeldt i Almedalen
Där frågade han om det var OK att han som statsminister gjorde reklam för McDonalds. Och han besvarade frågan med att göra reklam för snabbmatkedjan som -hör och häpna- mönsterarbetsgivare. Koncernen går i USA med 5,5 miljarder dollar i årlig vinst och betalar de anställda löner som inte går att leva på. Varför nästan ingen reaktion på vår statsministers egenartade och internationellt avvikande åsikter? I USA pågår stora demonstrationer mot snabbmatkedjorna. Deras roll som arbetsgivare hånas i amerikanska media. T om i tidskriften Forbes! Men vår statsminister har en avvikande åsikt. Annie Lööf håller med. Är alla jobb verkligen bra? Är trösklarna in på arbetsmarknaden aldrig för låga? Och är svenska politiker aldrig korrupta ens när det är övertydligt uppenbart? Någon reaktion från våra politiska reportrar vore kanske på sin plats? Reinfeldt har ju varken köpt Toblerone eller sex – men ändå?! Någon liten ansats till att diskutera och gräva kanske det vore värt trots allt?!

Kent Persson
Moderaternas partisekreterare har en hemsida. Om jag förstår juridiken rätt är han ansvarig även för innehållet i andras kommentarer på hemsidan. På hans hemsida framförs antimuslimska propagandaklipp från YouTube som i mitt tycke uppfyller kraven för brottet ”hets mot folkgrupp”. Kent Persson tycker att låta högavlönade få högre barnbidrag än låginkomsttagare – så att inte bara obegåvade sprider sina gener- är en intressant åsikt. Liksom att lagföra och fängsla fackföreningsledare?! Läs hans hemsida! Kanske allt det här är någon sorts ironisk MUF-humor som jag inte förstår. Men att moderaternas partisekreterare så uppenbart är en knäppstare borde väl intressera någon enda reporter? Men nej då. Vad har vi gjort för ont som förtjänar sådana här politiker?

Vinsten framför allt

Lyssnade på ett föredrag på TED – talks. Föredragshållaren var från USA och VD för en välgörenhetsorganisatiom som efter att ha visat sig ha vinstmotiv förlorat sina sponsorer! Enligt hans världsbild sköttes allt i samhället (80 %) av vinstdrivande företag. Som för övrigt var så bra just genom att det ansågs OK och moraliskt bra att de gjorde vinst och därmed kunde ” göra kakan större”. Varför,varför kunde man inte också tillåta välgörenhetsorganisatiomer att gå med vinst? De som skötte resten i samhället. Begrep man inte att vinsten skulle leda till mer pengar till välgörenhet? Den osynliga handen på turbo. I föredragshållarens värld fanns inte skatter, offentlig verksamhet eller ens demokrati i betydelsen folkstyre utan bara vinstdrivande entreprenörer. Ser du något fel i hans resonemang? Är detta den bärande idén för Postkodlotteriet? En förutsättning för att resonemanget ska hålla är att alla entreprenörer alltid är framgångsrika. Kakan blir alltid större för alla! Hans eget företag hade 35 000 dollar till att börja med. I stället för att ge 35 000 dollar till bröstcancerforskningen kunde han, efter att ha satsat pengarna och gått med vinst nu skänka flera miljoner till forskningen. Varför ansågs det han gjorde som fel? Omoraliskt ( även i USA)? Ja tänk efter! Varför?

Begreppet ”valfrihet”

Det finns något som är bättre än valfrihet!

(Ett upprepande av mina tidigare argument.)

Vad kan det vara? Jo, ta till exempel att du far ut till Arlanda för att flyga. Säg till London. Vilket är då bäst? Att få välja pilot eller att så väl kunna lita på alla piloters skicklighet att du slipper välja? Alltså: Tjänsten att flyga ska hålla en så hög och jämn kvalitet att ditt väl och ve inte beror på din förmåga att välja eller på din plånbok. Det samma menar jag gäller våra välfärdstjänster. De ska hålla en så hög och jämn och individuellt anpassad kvalitet att du slipper välja. Om du till exempel har ett barn med dyslexi ska ditt barns väl och ve inte bero på just din förmåga att välja. Skolor ska inte konkurrera, utan samarbeta så att du tryggt kan sätta ditt barn i vilken skola som helst och lika tryggt veta att ditt barn får bästa utbildning. Och det utan att vara beroende av föräldrarnas förmåga att välja. I vulgärpropagandan heter det att om du inte får bestämma själv är det politikerna som bestämmer! Ett argument hämtat från republikanska partiets tankesmedjor där man i argumentationen mot Obamacare till och med använde ord som ”death panels”. Argumentet framförs fram för allt av Göran Hägglund och Jan Björklund här hos oss. Väljarna kan välja bättre än politikerna säger de. Sanningen är att innehållet i barnens pedagogik, vår sjukvård eller vår äldrevård aldrig bestämts av politiker. Nej, innehållet har bestämts av välutbildade yrkesgrupper i samråd med de som nu kallas ”brukarna”. Politikerna (i en demokrati = vi) bestämmer bara de ekonomiska ramarna, skattetrycket och till exempel hur många vårdcentraler vi har råd med i en kommun. Det hindrar inte att det finns övermodiga grupper i samhället som inbillar sig att de kan välja innehållet i till exempel sin sjukvård bättre än de läkare, sköterskor, psykologer, logopeder, sjukgymnaster som nu i samråd med dig gör det valet. Själv har jag arbetat i 40 år i sjukvården men är inte övermodig att tro att jag kan välja vårdcentral eller innehållet i min behandling bättre än professionen. En annan sak är rättigheten att hållas informerad och rätten att byta vårdgivare om det skär sig i kontakten. Alltså det infantila argumentet: ”Du får välja själv” låter bra men är svårt att ta på allvar. Varför går det då hem? En förklaring är förstås att man inte tänker efter. Att själv få bestämma låter bra och en hel del går på det. Tyvärr tror jag att det finns andra mer sinistra förklaringar från kommersiella krafter och grupper som vill ha en segregerad välfärd. Tre grupper:

  1. De rika

De vill kunna välja så att de slipper beblanda sig med oss andra.

     2. De religiösa

De vill isolera sina barn och skydda dem från det sekulära samhället. Är i mina ögon barnmisshandel.

3 .  Elitgrupper

Karikatyrmässigt: Miljöpartister på Södermalm i Stockholm som fantiserar om små  dagis och skolor drivna av föräldrar. Bra idé om alla föräldrar överallt i vårt avlånga land är kompetenta nog att göra detta.

Men huvudorsaken är nog ett önskemål från kommersiella krafter att just kommersialisera och produktifiera våra välfärdstjänster för att tjäna pengar. Om skatterna sänks och kvaliteten i den offentliga välfärden sjunker banas vägen för privata försäkringslösningar. Vi får skiftande kvalitet på olika skolor, sjukhus och äldreboenden. Medborgarrätt heter då återigen pengar. På SvD:s ledarsida har detta sagts rent ut: Kampen kommer att stå mellan de som vill ha skattefinansierad sjukvård å ena sidan och å andra sidan de som förordar privata försäkringslösningar och välgörenhet! I alliansens retorik låter det förvisso inte så men se på vad de gör och lyssna inte vad de säger annat än på ledarsidor och i små symposier där de vågar säga vad de egentligen tycker. Läs pamfletten ”Det sovande folket” skriven av vår statsminister. De enda välfärdstjänster som ska finansieras över skattsedeln är att hålla ren svält borta skriver han där. Så säger han inte nu men det är nog det han menar med ”att slå vakt om välfärdens kärna”. Den kärnan är väldigt liten och måste kompletteras med soppkök och välgörenhet! Entreprenörer är enligt nyliberalerna bättre på att hantera pengar än de politiker som slösar med skattemedel. Politikerrna inbillar sig att det är deras pengar säger man. Ja! Är det inte det om vi lever i en demokrati? De flesta rika har ju visat sin skicklighet genom att ärva sin förmögenhet :) Redaktör för den uselt skrivna pamfletten var för övrigt Per Schlingmann. Om vi låter välfärdstjänsterna kommersialiseras eller planerar att göra detta blir det begripligt att man som nu hämtar inspiration avseende välfärdstjänsterna organisation från bilindustrin. För närvarande är Toyota och Scania i ropet. Det är lika absurt som det låter.

Media: KD, Aleris, SvD med länkar till flera debattartiklar,Regeringen, Läkartidningen, MP, Aftonbladet, DN, Göteborgsposten, GP 2, GP 3, Centerpartiet, Debatt Sjöstedt-Björklund, Moderater i Gävle, Jonas Sjöstedt, Corren

Varför har vi företag?

Har inte skrivit några blogginlägg på länge. På grund av sjukdom. Har bland annat haft så kallad multipel organsvikt. Vet inte hur hjärnan klarade sig. Är heller inte särskilt bevandrad i ekonomiska teorier. Ta därför det jag har att säga med en nypa salt :)

Ekonomiska begrepp

Låt oss ta Volvo Personvagnar som exempel. Ägare till företaget är kinesiska Zhejiang Geely Holding Group. Om man med vetenskapliga anspråk vill beskriva ett företags uppgifter bör begreppen utarbetas så att de beskriver verkligheten och tar hänsyn till modern kunskap om människans natur. Upptäckten av spegelneuron och framsteg inom evolutionsbiologin gör de nu använda grunderna till politiska filosofier och ekonomiska teorier obsoleta. Ta till exempel liberalismen som ser människor som individer kämpande mot varandra och där samhällets enda uppgift är att upprätthålla ordning och ett försvar mot yttre fiender. Man är besatta av tanken på äganderätten och begreppet privat egendom.  Från Locke till Nozick betonar man konkurrens som en väg till förbättringar. Gärna med inslag av missförstånd av darwinismen. De starka vinner. De svaga går under. Man åberopar till och med dessa filosofer i domstolar för att försvara övergrepp mot de urbefolkningar som koloniseras och utrotas. I Nordamerika lika väl som hos bosättare på Västbanken. Även liberalismen har mycket blod på sina händer. Om ni inte tror mig – läs 1800-talets historia.

En modernare kunskap om människan gör att man med stor säkerhet kan säga att det som gjort homo sapiens framgångsrik inte är ädel tävlan och konkurrens utan samarbete och vi är inte individer som lever ensamma och konkurrerar utan vi är primärt samhällsbyggande och samarbetande. Detta i likhet med andra primater. Men vi har också så kallad äkta altruism. En politisk filosofi eller ekonomisk teori som inte tar hänsyn till denna nya kunskap blir dålig.

Ett annat exempel: Före upptäckten av DNA som har gjort att taxonomin under andra halvan av 1900-talet gjorde stora framsteg var det ingen dålig hypotes att homo sapiens hade raser. Det var en naturlig hypotes när man bara hade morfologin (utseendet) att gå efter. Att sedan raslärorna spårade ur är egentligen en annan sak. När taxonomerna fått DNA-analys till hjälp har man entydigt kunnat fastslå att homo sapiens inte har raser utan vi är genetiskt en väldigt homogen art. Vilket tyvärr inte hindrar att rasismen lever kvar. Varför? Okunnighet naturligtvis. Men också därför att vissa medvetet tjänar politiskt på att bibehålla rasläror. På samma sätt har ekonomiska teorier låtit bli att ta in ny kunskap och håller fast vid en felaktig människosyn. Därför att några grupper tjänar på detta. Detta gäller till exempel begreppen vinst, privat egendom och konkurrens.

Vinst

Ett rimligt begrepp. Och en rimlig och nödvändig uppgift för ett företag. De som satsar sparade pengar i ett företag har rätt till en rimlig avkastning på sina pengar. Nu för tiden är ägarna för det mesta pensionsfonder och försäkringsbolag. I ekonomiska teorier saknas så vitt jag kan förstå begreppet övervinst och ens ett försök att definiera vad en rimlig vinst är. Därför har grupper kommit på den bisarra idén att företagets huvuduppgift är att generera vinst åt ägarna. I sin mest utstuderade form så mycket vinst som möjligt! Allt enligt ekonomen Friedman. Varför? Ja, helt enkelt för att dessa grupper tjänar på detta. Om ägare och företagsledningar plundrar företagen med inköp av privata flygplan, inköp av franska vingårdar etc. och lägger beslag på pengar som annars kunde ha använts till investeringar eller höjda löner kräver detta också en förändring av gängse moral. Girighet är en dödssynd. Eller för oss sekulära ett patologiskt och otrevligt personlighetsdrag. På våra fängelsers rastgårdar kan man höra argumentet att alla andra i samhället också är tjuvar. De har bara inte åkt fast än. På samma sätt resonerar ekonomer och försöker urskulda sin omoral. Carl Hamilton skriver till exempel i boken (s)-koden att strävan att bli rik är lika stark och allmänt utbredd som sexualdriften!?  Under ett långt liv har jag träffat otaliga människor som mycket lätt skulle ha kunnat bli rika men som i stället valt yrkesbanor efter intresse. Girighet och en strävan efter rikedom är patologiska personlighetsstörningar och att uppmuntra ”vinnarskallar” är både omoraliskt och ineffektivt. Vi får ett ekonomiskt system som uppmuntrar omoral och till och med ren kriminalitet. Se bara på resultaten av Skatteverkets branschgenomgångar. Begreppsapparaten behöver förbättras. Man måste definiera var gränsen för rimlig vinst går. Vidare bör man vid produktion av tjänster och produkter som tillhandahålls gratis och som finansieras med anslag (gåvor eller skattemedel) använda begreppet förskingring om någon förutom sin lön berikar sig på verksamheten. Daniel Mudd och Richard Syron hette cheferna för Fannie Mae och Freddie Mac. Deras beteende störtade hela världen i den ekonomiska kris vi nu ser. Vad hände med förövarna? De drog sig tillbaka med pensionsfallskärmar på 9,43 miljoner dollar. Suck! Volvo Personvagnar har som uppgift att gå med vinst. Det är nödvändigt för företagets överlevnad. Men det kan inte vara huvuduppgiften. Huvuduppgiften är att tillverka bilar. Rika människor försvara sig med att de ju inte kan konsumera mer än andra. Inte äta mer och så vidare. Man säger att har ett ansvar för att förvalta pengarna och skapa arbeten. Deras rikedom gör dem till ”job creators”. Detta är uppenbart fel. Rika människor konsumerar på ett iögonfallande omoraliskt sätt! Rikedomarna skapar inga jobb. Inte heller är rika speciellt bra på att hantera och förvalta pengar. De flesta har ärvt sin rikedom eller förvärvat den med rena gangstermetoder. Konstigt att begrepp som ”job creators” av Annie Lööf direktimporteras från de republikanska tankesmedjorna i USA.

Privat egendom

Är också ett begrepp som behöver preciseras. Det är inte rimligt att inte urskilja ägandet av till exempel min samling av vinylskivor från ägandet av stora skogsarealer och plantager omfattande halva ytan i ett Mellanamerikanskt land. USA har sett till att detta begrepp inte förfinats utan allt privatägt skyddas i FN:s deklaration om de mänskliga rättigheterna. Man skiljer inte på privat egendom och privat ägande av produktionsmedel. Alltså kan USA ingripa om någon president i Mellanamerika får för sig att förstatliga amerikanska bolag med hänvisning till detta. Man passar på att glömma att egendomen ska vara rättfärdigt förvärvad en gång i tiden enligt liberala teoretiker. Alltså kunde Jacobo Arbenz, en folkvald president, störtas i Guatemala för c:a 60 år sedan med hänvisning till skyddet av privat egendom. Varför vill man inte precisera dessa begrepp vidare? Tja det finns ju grupper som tjänar på att även låta begreppet privat egendom som skyddas i FN-deklarationen omfatta produktionsmedel.

Konkurrens eller samarbete?

Alla företag och all mänsklig verksamhet blir bättre om vi samarbetar och sämre om vi konkurrerar. Varför håller en del ändå fast vid föråldrad kunskap på området? Flera skäl tror jag. Okunnighet är ett. Vissa grupper tjänar också på att inte anpassa de ekonomiska teorierna efter vårt nya kunskapsläge. Och vi har ingen utarbetad bättre ekonomisk teori och praktik ännu. Men vi skulle ju kunna ha en målsättning att få en mer realistisk och moralisk ekonomisk teori och praktik så småningom genom att reglera vårt system. Redan nu måste vissa områden skyddas mot den omoral som är inbyggd i systemet. Dit hör våra välfärdstjänster. Där går utvecklingen åt fel håll. I övrigt låt oss reformistiskt fundera och prova vidare ett steg i taget. Skulle vår läkemedelsindustri bli bättre eller sämre om företagen samarbetade i stället för att konkurrera? För mig är svaret givet. Men lugn. Ett steg i sänder.

Företagens uppgifter

Vi kan alltså konstatera att ett företag har många uppgifter. De ska gå med rimlig vinst. De ska vara arbetsgivare och anställa människor under moraliskt och ekonomiskt bra villkor. De ska vårda miljön där de är verksamma. De ska betala skatt i det land vars infrastruktur de drar nytta av. Även laglig skatteplanering är omoralisk och lagstiftningen borde hänga med och kriminalisera sådant. Ingen av dessa uppgifter bör betraktas som företagens huvuduppgifter i en realistisk och förklarande ekonomisk teori. Säkert har jag glömt många andra uppgifter ett företag kan ha men Volvo Personvagnars huvuduppgift är att tillverka bilar. Företagen ska ledas av människor som kan detta. Apple fungerade bättre med Steve Jobs i ledningen än med ekonomer som styrde. Samma sak gällde flygplanstillverkarna McDonnell Douglas.

Postkodlotteriet

Postkodlotteriets VD

Postkodlotteriets VD

Som sjuk pensionär har jag ägnat tid åt att sitta framför TV:n och se på riksdagsdebatter och diverse symposier. Bland annat brukar postkodslotteriets VD Niclas Kjellström-Matseke delta som representant för företagare med hög moralisk svansföring. Man blir då lite besviken när det avslöjas att bara 33% av vinsten (åter detta luddiga begrepp) går till välgörenhet. Resten går åt till höga löner och bonusar. Man anställer Margot Wallström och förre propagandaministern Per Schlingmann. Hur mycket som sedan försnillas i de organisationer som stöds av Postkodlotteriet kan man ju gissa. Det blir nog inte mycket kvar när alla roffat åt sig. Kanske borde välgörenhet skötas av det offentliga det också och komma under demokratisk kontroll och insyn? Läs här http://www.svd.se/naringsliv/har-ar-hela-granskningen-av-postkodlotteriet_8506998.svd?sidan=8#article0

Slutsatser

Vi behöver modernisera våra politiska och ekonomiska teorier och begrepp så att de bättre överensstämmer med modern kunskap. Vi bör få ett ekonomiskt system som är moraliskt och inte tvingar oss att på orwellskt nyspråksmanér förklara att girighet inte är en synd utan en dygd. Ett ekonomiskt och politiskt system som når dit är med all sannolikhet effektivare och ökar homo sapiens chans till överlevnad. Självklart är vägen dit inte revolutionär utan reformistisk. Vi får prova oss fram. Men vi kan utan vidare börja med att avskaffa vinst (förskingring) i välfärden. Det låter sig göras. Inte bryskt, men med utfasningar. Och Timbro har så till vida rätt att som man med en enfaldig anglicism säger att vinstförbud i välfärden bara är ”första stoppet” på vägen till ett annat ekonomiskt system. Det heter inte busstopp utan busshållplats på svenska. Man befarar revolution och sovjetliknande planekonomi. Denna avgrund står alltså enligt Timbro alla länder utom Chile och Sverige inför. Har svårt att ta detta argument på allvar. Postkodlotteriet tillbakavisar att företagets uppgift är att idka välgörenhet. ”Det här är business”, säger vd Niclas Kjellström-Matseke till Dagens Industri.

See more at: http://www.dagensps.se/artiklar/2013/09/12/59627043/index.xml#sthash.YKm2KxSw.dpuf

Tänka sig. Vi trodde  att Volvo personvagnars huvuduppgift var att bygga bilar. Och att Postkodlotteriets huvuduppgift var att just bedriva välgörenhet. Ack så fel vi har. Företag ska tydligen i första hand gå med vinst. Nej! Detta är omoral och människor utan heder som talar.

Övriga media: Expressen, DN.

Korruption

Staten och kapitalet

1972 kunde man skriva så här:

”Kapitalet höjer hyrorna

Och staten bostadsbidragen

Så kan man fiffla en smula

Med den järnhårda lönelagen

Och till och med betala mindre i lön

Än priset för mat och för hyra

För staten skjuter så gärna till

När levnadsomkostnaderna blivit

Allt för dyra”

Detta gäller inte längre. Staten skjuter inte gärna till längre. Tiderna är hårdare. Vår regering tror på individens förmåga att klara sig själv. Bidragslinjen är slut.

I USA pågår utbredda strejker som protesterar mot arbetsgivare som betalar löner ”mindre än priset för mat och för hyra”.  Protesterna gäller fram för allt snabbmatskedjor (som drivs som s k franchises) med McDonald´s som värsta exempel. Speciellt hånat som arbetsgivare efter att man givit ut ett budgetförslag till sina anställda. Där får de anställda reda på hur man kan leva på en McDonaldslön. Budgetförslaget har hånats i amerikanska media, t.o.m i tidskriften Forbes. Läs McDonalds budget. I budgetförslaget fanns ursprungligen ”Job 2”, vilket visar att McDonalds inte ser sig själv som enbart en ungdomsarbetsgivare. Annars är det försvaret för deras lönepolitik. I amerikanska konservativa media och häpnadsväckande nog av vår statsminister.

McDonalds och Reinfeldt

Under Almedalsveckan frågade Fredrik Reinfeldt om det är OK att göra reklam för ett enskilt företag. Han besvarade frågan genom att hylla McDonalds som arbetsgivare med argument hämtade från yttersta högerkanten i USA. Svaret på frågan är annars ”Nej!” Av flera skäl. Hur reagerar BurgerKing och MAX? Med tanke på att regeringen fattat beslut som gynnar snabbmatsbranschen (restaurangmomssänkningen och sänkta arbetsgivaravgifter för ungdomar) är det svårt att inte se detta som ett klockrent fall av korruption. Några veckor efter Reinfeldts oblyga reklam för företaget startar McDonalds en reklamkampanj och framhäver sig som en mönsterarbetsgivare för ungdomar. Kopplingen mellan McDonalds och familjen Reinfeldt kan du läsa om här: http://alliansfrittsverige.nu/aktuellt/2012/02/m-hjarta-m

Vad McDonalds får av regeringen är tydligt. Så frågan är: Vad får regeringen? Det intresserar inte våra politiska kommentatorer i main-streammedia. Jag menar, det är ju tydligen inte som om Reinfeldt köpt en Toblerone för riksdagskortet. Media som ser som sin uppgift att bevaka oppositionen men inte makten. McDonalds har förutom sin låglönepolitik också systematiskt och upprepade gånger anställt personal under slavliknande förhållanden (trafficking). Eftersom företaget är ett s k franchise ( i likhet med kriminella motorcykelgäng) klarar sig koncernchefen juridiskt undan ansvar för detta. I realiteten bär han naturligtvis ansvaret och lagstiftningen borde anpassas så att han får stå för detta. Varför vår statsminister hyllar ett företag som beter sig så är obegripligt. Rör det sig om pengar eller vänskapskorruption? Det största brottet McDonalds gör sig skyldig till är annars själva produkten. Degigt, nästan flytande, bröd och en otäck dressing som förstör grönsakerna, en tunn köttbit – allt uppvärmt och ej färskt tillagat. Man kan fråga sig om detta är tjänligt som människoföda.

Det sovande folket

En pamflett som Fredrik Reinfeldt skrev som 28-årig riksdagsman. Läs den! Retoriken har ändrats men det Moderaterna gör stämmer bra med den skriftens politiska innehåll.Vår statsminister är alltså en obegåvad, politiskt extremistisk knäppstare. Väldigt få som läser ”Det sovande folket” kan komma till någon annan slutsats. Problemet är alltså att se till att pamfletten blir läst av alla. Inte bara av ett fåtal. Läs den här: Det sovande folket.

Mer att gräva i: mellan de riskkapitalister som härjar i välfärdsbranschen och regeringen/moderaterna finns otaliga vänskapsband. (Peje Emilsson, Henrik Borelius m fl). Ingen main-streamreporter gräver. Varför?

Politisk propaganda

Kamrat och medarbetare

Bertrand Russell beskrev i sin dagbok när han besökte Sovjet 1920 hur ordet ”kamrat” användes för att hyckla en jämlikhet som inte fanns. Vi använder i vår tid ett ord, ”medarbetare”, i samma syfte.  Och knepen fungerar. Även de förtryckta tycker att orden är trevliga och säger själva ”kamrat” och ”medarbetare”.

Demokrati och marknadsekonomi

På 60- och 70-talen hade ordet ”marknadsekonomi” en negativ klang. Som på kommando började alla borgerliga politiker att alltid koppla orden ”demokrati” och ”marknadsekonomi”. Det fungerade också. Den positiva laddning ordet ”demokrati” har överfördes till ordet ”marknadsekonomi”. Det har till och med blivit svårt att tänka sig ett demokratiskt samhälle utan en fri och oreglerad marknad. Val av ord styr vår tanke.

Brukarmakt och valfrihet

Om man är konsument och kund kan man välja och bestämma sig för vilken vara eller vilken tjänst man vill betala för. Om man tror på eller verkar för att välfärdstjänster ska vara produkter på en marknad är detta rätt ordval. Och det låter trevligt. Du har en skolpeng och får själv bestämma! I vulgärpropagandan heter det annars att i den offentliga välfärden är det kommunalgubbarna och landstingspamparna som får bestämma och inte du.. Så låter det. I själva verket har valet av pedagogik, sjukvård och omsorg bestämts i samråd med dig av den välutbildade profession som tillhandahåller tjänsterna inom den offentliga välfärden. Det finns något som är bättre än ”valfrihet” och som vi bör kräva av vår välfärd! Nämligen att den håller en så hög och jämn standard så att vi inte behöver välja. Vissa saker måste alltid fungera. Om du har ett barn med dyslexi ska skolan hålla en så hög standard överallt utan att du som förälder ska behöva välja rätt skola. Ett sådant system drabbar annars barn vars föräldrar inte klarar av detta val. Det kräver också att de olika aktörerna på välfärdsområdet samarbetar istället för att konkurrera. Sjukhus, vårdcentraler, skolor, förskolor och äldreboenden ska samarbeta och se till att barnen, eleverna, patienterna och de äldre hamnar där de får den bäst individuellt anpassade välfärdstjänsten. Samarbete skapar mångfald, konkurrens motsatsen. Och man bör ge respektive professioner mer att säga till om när det gäller att organisera sitt arbete. Klåfingriga politiker och administratörer borde vara lite mer ödmjuka. Trots att jag arbetat 40 år inom sjukvården är jag inte övermodig nog att tro att jag på något sätt kan göra ett vettigt val av den sjukvård jag behöver nu när jag blivit patient. Jag är inte kund utan patient och ställer därför högre krav på sjukvården. Den ska alltid fungera och hålla så jämn och hög kvalitet att jag inte ska behöva välja. Om de olika enheterna inom välfärden samarbetar ökar mångfalden och kvaliteten – om de konkurrerar minskar båda. Och – suck – även denna propaganda fungerar. ”Valfrihet” och fraser som ”du får själv bestämma” låter så bra att alla partier säger sig slå vakt om ”valfriheten”. Låt oss när det gäller välfärdstjänster lämna kommersialism, marknadsekonomi, konkurrens och kundperspektiv bakom oss och kämpa för att den offentliga, skattefinansierade välfärden håller en så hög och jämn standard att vi inte behöver välja. Det är visserligen inte lätt att upprätthålla kvalteten i skattefinansierade verksamheter med en politik som ständigt sänker skatterna och som till underpris säljer ut våra gemensamma tillgångar, men en omläggning av dagens politik är möjlig. Och en sådan omläggning behöver inte ske raskt och bryskt utan kan ske så att inte anställda, elever, patienter eller äldre (medarbetare och brukare för att använda lobbyisternas ordval) drabbas. I en marknadsstyrd välfärd däremot ställs krav på utökade kontroller och att enheter som inte håller måttet stängs.

Påfågelns stjärt och modets växlingar – en oseriös iakttagelse.

Evolutionsbiologer har utvecklat teorier som förklarar varför påfågeln utvecklat sin gigantiska och rimligen opraktiska men stiliga stjärt. Några mänskliga motsvarigheter:

12s50-luka-955

ek 2

Stora hattar i öst och överdrivet stora halsdukar i vår riksdag. Varför?

Media: SvD, SvD 2 , Rothstein, Sjöstedt, Guillou